Där vägarna tog slut tog berättelsen vid – ny historisk romansvit lyfter kvinnors livsvillkor och maktlöshet i norrländsk familjesaga

I Väglöst land, den första delen i Marie Hedegårds nya romansvit Kvinnorna vid älven, får vi följa Juvina, i det tidiga 1900-talets Norrland där vardagen formas av skog, jord och plikt. När drömmen om utbildning krossas och hon gifter sig med Gustav lämnar hon hemmet för en avlägsen liten gård långt från bygemenskapen. Där isoleras hon allt mer i ett liv präglat av ansvar och krav. Med varsam hand och stark berättarröst skildrar Hedegård hur ensamhet, förväntningar och ett obevekligt mod formar ett kvinnoliv i en tid utan valfrihet. Romanen belyser samtidigt ett stycke svensk kvinnohistoria präglad av psykisk ohälsa, tystnad och klass, men också av kärlek, motståndskraft och värme.

Marie Hedegård:

Foto: Linda Broström

– Jag har burit min farmors berättelse med mig hela livet. Hon gick igenom allt detta utan att någonsin prata om det, och genom att skriva försöker jag förstå både henne och det liv hon levde. Kvinnor skulle bara orka, oavsett vad det kostade, och på många sätt är det fortfarande så.

Juvina föds som näst yngst i en stor syskonskara i en liten norrländsk by i slutet av 1800-talet. Hon visar tidigt läshuvud och drömmer om att bli lärarinna, men tvingas stanna kvar på gården när bröderna ger sig av. I vuxen ålder gifter hon sig med Gustav och flyttar till hans barndomshem i Mjöträsk, en enslig plats mitt i skogen. Livet fylls av barn, hushållsarbete och krav från svärmodern. När barnen en efter en lämnar hemmet sjunker Juvina ner i en depression. Hon läggs in på mentalsjukhus och behandlas med dåtidens brutala metoder: elchocker och insulinkoma. Trots att hon blir kvar mot sin vilja lyckas hon till slut få Gustav att förstå att hon måste hem för att överleva.

Marie Hedegård:

– Jag har bott i de hus där hon levde, gått samma väg genom skogen, plockat hjortron, suttit i arkiv och läst hennes journal från Furunäset. Ju mer jag sökte, desto fler dörrar öppnades, och jag förstod att hennes liv inte bara var hennes, utan en hel generations.

Med stor närvaro och språklig precision ger Marie Hedegård röst åt en generation kvinnor som bar familjer, jordbruk och samhällen utan att få vare sig utrymme eller återhämtning. Väglöst land handlar om psykisk ohälsa i en tid då det inte fanns ord för den, om kvinnors ensamhet när barnen lämnar hemmet, om liv präglat av arbete, skuld och plikt. Men också om styrkan i att orka, om kärleken som håller fast och om hoppet som till slut återvänder.

Romanen är inspirerad av Hedegårds egen farmors livsöde och är samtidigt en hyllning till alla de kvinnor vars berättelser aldrig skrevs ner. Författaren, som i mogen ålder förverkligade sin dröm om att skriva, har tidigare gett ut romanerna Så nära barfota, Dit vägen bär och En moders val. Hon har arbetat som svensklärare i 25 år och studerat kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Väglöst land är första delen i serien Kvinnorna vid älven, där nästa bok kommer att kretsa kring Juvinas syster Ida.

Marie Hedegård:

– Även i mörkret fanns kärleken. Den fanns i relationen till Gustav, i barnen och barnbarnen, i vännerna och i det lilla i vardagen. Det var den som bar Juvina, och det är den som bär oss alla. För mig var det viktigt att inte bara skildra lidandet, utan också det liv som hela tiden pågick och den värme som aldrig försvann.

Väglöst land har utgivningsdag den 29 oktober och recensionsdag den 5 november. Bokomslag och pressbilder finns att ladda ner här. Ljudboken läses in av Katarina Ewerlöf.

För bokning av intervjuer, bilder eller mer information, vänligen kontakta:

Magdalena Höglund, presskontakt, 0733 33 88 40 eller magdalena@highlandpr.se

För recensionsexemplar, vänligen kontakta: press@bonnierforlagen.se